Större delen av Västergötland har gnejs som berggrund, men i nordöstra hörnet dominerar granit. Den är rik på sprickor som vid Bölet fyllts med manganmalm. Från 1600-talet bröts mangan i Bölet med en största årlig mängd på 1 500 ton (1885-95). Verksamheten är nerlagd sedan många år, men det finns gott om gruvschakt och gruvhål här.
Artrik flora
Berggrunden i Böletområdet utgörs av lättvittrade grönstenar med högt kalkinnehåll. Därför är floran rik. Här finns länets enda förekomst av guckusko utanför kalkområdena, och du kan också finna tibast, vårärt och spenört. Andra intressanta arter är ormtunga och vippärt. Bölets ängar är gamla slåtterängar som hålls öppna genom bete och slåtter.
